Vår lilla skatt!

Idag har Bebban och jag tagit bussen till barnhälsovården. Det var dags för 18 månaders kollen och spruta.
På bussen som hon verkligen gillade att åka såhär års, då det skumpade och guppade extra mycket, åt vi banan.
Väl framme på bhv, lekte vi en stund i väntrummet innan det blev vår stund, och som vanligt nu för tiden så går bebbans mun i ett ( ja hon är nog som sin far), det var bra tänkte jag för dom ska säkert se hur hon utvecklats och då är ju talet en sak. Vanligtvis när bebban träffar nya människor ( som jag tänkte får sköterska skulle vara nu då det var så länge sedan vi var där) blir hon alldeles stum och blyg.
Men när AK kom ut sa oj oj vad hon pratar jag har hört henne hela tiden.
När vi kom in i rummet sa AK igen, hon kan och förstår mer än 10 ord hör jag.
Ähm ja hon kan nog alla ord ville jag säga, för så känns det nu, hon härmar ju efter som bara den. Och fort går det, i helgen hörde vi henne försöka säga apelsin, haha så kul det lät " apelob" sa hon och vi har frågat henne om och om igen eftersom vi tyckte det lät så roligt. Men idag så säger hon nästan apelsin klart och tydligt, inte alls lika kul ju!

I alla fall i övrigt gick mötet jättebra AK tyckte hon var så himla duktig på allt, hon gjorde allt som en 18 månaders "bebis" förväntas kunna ( och mer).
Henne har ni inga problem med va?!, säger hon.
Jag vet inte vad hon syftade på faktiskt, men visst är vår stumpa duktig det sa dom på uppföjlningssamtalet härom dagen på dagis med.
( ja jag skryter kanske lite nu, men allt är sant hon är så duktig och hon är min duktiga dotter då får man säga så, det har min farmor sagt)

På längden och vikten följer hon sin kuva som hon ska nu, skönt. Ännu har vi inte nått 80 cm strecket, det landade på 79 cm och 10070g, dvs lite under mittenstrecken av "normalbebis" på både vikt och längd men precis lika mycket.
Sen var de dags för spruta, det gjorde ont och bebban blev lite ledsen en stund, men hon var så duktig så och fick ett litet klistermärke.