Så overkligt...

Ja då var det snart dags, det närmar sig med stormsteg. Jag tror ni förstår vad jag menar, bebbs ankomst.
Idag har jag varit ledig en välbehövlig paus från jobb, för med ledig menar jag då inte jobbat på mitt jobb. Men ledig kan man inte säga att jag varit i den bemärkelsen att jag tagit det lugnt och inte gjort något.
Jag har haft fullt upp hela dagen, har hunnit med massor av skojsiga saker, ( träffade äntligen en gammal skolkompis och det var såå kul, trots att vi bor i samma stad hinner vi aldrig med att ses så det var verkligen ÄNTLIGEN) när jag kom hem vid halv fem var jag trött trött... ja ni vet. Men då upptäckte jag att jag fått paket i posten.. som jag längtat, fast det gick ändå fortare än beräknat, iaf så fick jag nya krafter och stack tillbaka till min söta lilla akiz så hon och juunor skulle få sin present, hihi.
Sen var det hem och laga mat och diska och med nya krafter var det gjort på ett kick, så kom äntligen min pins hem och vi myste med mat och film.

Så tillbaka till det overkliga, nämligen bebb, tänk att vi har en bebb i min mage som snart snart ska få komma ut.
Idag när Akiz och jag var på förlossningen för rundvandring och information, visste jag inte om jag skulle skratta gråta eller vad, det var så overkligt läskigt spännande och roligt på samma gång, massa massa känslor och tankar virvlade omkring i hjärnan.
Längtar så efter vårt lilla hjärta.