Längtan

Jag har en stark längtan efter min prins, en så stor längtan så det gör ont i kroppen, försökte förklara det för prinsen igår och idag för min kollega.
Men det är svårt, jag längtar ju ofta efter prinsen, men just denna längtan har säkert med mina hormoner att göra.
Jag längtar bokstavligen så det gör ont, igår när vi lagt oss skulle prins hämta en bok ( i våra fina nya bokhyllor) jag ropar skynda för det kändes jobbigt att ligga där själv när han försvann från sidan av min kropp, det känns så tomt när han inte är bredvid mig, det är nog det som känslan är, för det påminner mig om när man var liten och skulle vara borta från föräldrarna länge eller bara skulle bort nån stans dit man inte kände sig hemma liksom. Tomt.

Läste lite om det för ett tag sen på någon gravidsida, om att man kunde känna sig ensam, kommer inte riktigt ihåg vad det stod men nåt sånt är det, jag behöver närhet hela tiden. Jag vill ha min prins vid min sida hela tiden.

Kankse har det med att göra att man känner sig ensam med sina känslor och allt som händer i kroppen det är ju svårt att beskriva.

Eller är det halsbränna haha!