Men inget som jag orkat dela med mig av här. Fast jag kanske borde, som min fina vän Akiz sa idag.
Jag har varit otroligt dålig på att blogga på senaste och visserligen så har ju min trasiga dator fått ta på sig skulden men nu är den faktiskt lagad.
Men det är som att all skit bara hopat sig kring mig på senaste, så jag har varken haft ork eller lust att blogga. Även om det är som lite terapi eller bara skönt att skriva av sig så har jag inte ens orkat med det.
Jag trött och längtar otroligt mycket efter SEMESTER och SOL. Jag längtar efter helgen när det blir måndag och det är så jag lever nu en vecka i taget.
Nu låter detta värre än vad det är känner jag men jag brukar inte vara en sån person som tar till mig av den mörka årstiden och jag brukar oftast möta motgångar med en klackspark (kanske lite överdrift.)
Jag är ju en superglad person. Men det har nog varit lite mycket på senaste och det har väl satt sina spår. Till och från har jag haft huvudvärk och bara velat krypa ner under täcket och ligga kvar där ett par månader.
Men jag känner att det sakta håller på att vända.
Ps. Igår köpte jag och min prinsing NY bil.
onsdag 30 mars 2011
måndag 7 mars 2011
Nu har jag nåt att skylla på i alla fall.
Inte för att det gick så mycket bättre innan, men nu är det så att min dator gått sönder och då blir det bara så extra svårt att blogga, framförallt lägga upp bilder på min bebba i dagens bebba.
Så nu har jag nåt att skylla på.
Tur är i alla fall att vi är utrustade här hemma!
Datorn gick sönder då två huliganer hoppade i sängen och självklart så hade vi lite slarvigt lagt en dator i sängen som oturligt nog åkte ner och landade rätt på MIN dator, vars skärm numer är krossad. Trots (och tur) att den var stängd.
Sånt som händer när man har barn kan jag tro.
Tur att inte nåt hände våra söta gullungar.
Och tur är något vår bebba har haft fler gånger. För ett par veckor sedan så sprang hon efter sin mamma (eftersom hon är en mammagris och helst inte vill vara ifrån mig en cm när jag väl kommit hem på kvällen) jag hade gått in i förrådet för att hämta tvätt och bebban rycker upp dörren, som med stor kraft åker rätt in i hallampan som krossas och åker ner i golvet. Bara några cm ifrån Nouvelles huvud åker den alltså ner och glaskross och annat sprids kring hennes små fötter.
Tack skyddsängel.
Och tack för jag fick låna din dator nu min prinsing!
Så nu har jag nåt att skylla på.
Tur är i alla fall att vi är utrustade här hemma!
Datorn gick sönder då två huliganer hoppade i sängen och självklart så hade vi lite slarvigt lagt en dator i sängen som oturligt nog åkte ner och landade rätt på MIN dator, vars skärm numer är krossad. Trots (och tur) att den var stängd.
Sånt som händer när man har barn kan jag tro.
Tur att inte nåt hände våra söta gullungar.
Och tur är något vår bebba har haft fler gånger. För ett par veckor sedan så sprang hon efter sin mamma (eftersom hon är en mammagris och helst inte vill vara ifrån mig en cm när jag väl kommit hem på kvällen) jag hade gått in i förrådet för att hämta tvätt och bebban rycker upp dörren, som med stor kraft åker rätt in i hallampan som krossas och åker ner i golvet. Bara några cm ifrån Nouvelles huvud åker den alltså ner och glaskross och annat sprids kring hennes små fötter.
Tack skyddsängel.
Och tack för jag fick låna din dator nu min prinsing!
torsdag 3 mars 2011
Min status!
Det började med att jag kände hur en förkylning kom krypande, ( egentligen har jag känt av den i nästan tre veckor nu utan att nåt särskilt har hänt men i helgen trodde jag verkligen att den skulle komma ) men istället kom kräksjukan. Och den kom inte krypande kan jag säga.
Det är bland det värsta jag vet, att just kräkas, eller kräkas mat i alla fall. Hur jobbigt den än är att kräkas med tom mage så föredrar jag det om man nu kan säga så.
Sen är det ju, om man bortser från att det är fruktansvärt jobbigt, äckligt och utmattande, i all fall en lättnad precis efter sista hulket är klart, då mår man ju nästan prima.
Vi hade ju vinterkräksjukan i december ( då jag nästan svimmade och dog ) så jag kände mig ändå ganska beredd på detta hemska och varvade kräken med vätskeersättning.
Mitt problem när det gäller kräksjukan är att jag inte klarar av att gå utan mat, jag menar helst av allt skulle jag ju vilja(borde jag) ta tillfället i akt och "banta" lite. Förra gången jag hade kräksjukan åt jag en kebabtallrik dag nr 2 inte smart, men nu hade jag alltså lärt mig och höll mig till nyponsoppa och lite rostat bröd. Vilket visserligen säkert var bättre men inte bra.
Och som ett brev på posten ( eller vad säger man nu förtiden ett mejl i datorn) så kom den mest fruktansvärda huvudvärk jag haft, just då i alla fall. Nu har jag hört att denna kräksjuka tydligen kom med huvudvärk men jag vet att det också är ett sätt för min kropp att skrika ät för tusan.
Nu känner jag mig bättre, inte bäst men bra och morgonen började med rostat bröd en slurk kaffe och proviva.
Kaffet kanske jag kunde hoppat över, men tyvärr är jag beroende och även här säger min kropp i från med huvudvärk numer.
Men vart villa jag komma med allt detta svammel, jo nu när jag alltså känner mig hyfsat okej så är den tillbaka den där förkylningen, i natt har jag desperat letat efter hexident och knaprat bafusin, ingen direkt förbättring men inte har jag blivit sämre i alla fall.
Sen vill jag passa på att berätta, nästa onsdag ska vår lilla skrålla pricktestas för ägg, hålla tummarna för att det blir pannkakskalas här snart.
Hur många gånger har jag skrivit "i alla fall" i denna texten..? , kändes som endel!
Det är bland det värsta jag vet, att just kräkas, eller kräkas mat i alla fall. Hur jobbigt den än är att kräkas med tom mage så föredrar jag det om man nu kan säga så.
Sen är det ju, om man bortser från att det är fruktansvärt jobbigt, äckligt och utmattande, i all fall en lättnad precis efter sista hulket är klart, då mår man ju nästan prima.
Vi hade ju vinterkräksjukan i december ( då jag nästan svimmade och dog ) så jag kände mig ändå ganska beredd på detta hemska och varvade kräken med vätskeersättning.
Mitt problem när det gäller kräksjukan är att jag inte klarar av att gå utan mat, jag menar helst av allt skulle jag ju vilja(borde jag) ta tillfället i akt och "banta" lite. Förra gången jag hade kräksjukan åt jag en kebabtallrik dag nr 2 inte smart, men nu hade jag alltså lärt mig och höll mig till nyponsoppa och lite rostat bröd. Vilket visserligen säkert var bättre men inte bra.
Och som ett brev på posten ( eller vad säger man nu förtiden ett mejl i datorn) så kom den mest fruktansvärda huvudvärk jag haft, just då i alla fall. Nu har jag hört att denna kräksjuka tydligen kom med huvudvärk men jag vet att det också är ett sätt för min kropp att skrika ät för tusan.
Nu känner jag mig bättre, inte bäst men bra och morgonen började med rostat bröd en slurk kaffe och proviva.
Kaffet kanske jag kunde hoppat över, men tyvärr är jag beroende och även här säger min kropp i från med huvudvärk numer.
Men vart villa jag komma med allt detta svammel, jo nu när jag alltså känner mig hyfsat okej så är den tillbaka den där förkylningen, i natt har jag desperat letat efter hexident och knaprat bafusin, ingen direkt förbättring men inte har jag blivit sämre i alla fall.
Sen vill jag passa på att berätta, nästa onsdag ska vår lilla skrålla pricktestas för ägg, hålla tummarna för att det blir pannkakskalas här snart.
Hur många gånger har jag skrivit "i alla fall" i denna texten..? , kändes som endel!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)